my life, my rules.

tårar, så många tårar har runnit idag.
fick reda på att mormor blivit sämre så jag & mamma åkte in till hällsjö för att vara med henne.. att se henne ligga där med andningsuppehåll som varade i 10 sekunder för att sen panik andas i en minut om och om och om igen var det värsta jag någonsin varit med om. för varje gång hon slutade andas så var det som att hon hade gått bort, att man stod där och såg henne dö. och att se morfar stå brevid och prata med henne, när han tog hennes hand och sa - det är den här handen du brukar hålla mig i. sorgen som ligger i luften i det där rummet går inte att beskriva med ord. :'( just nu är andas hon bättre, men hon har inte lång tid kvar.. 8 månader har det gått, som hon har kämpat, som hon kämpar. :'(

vill bara att du ska få frid, att du ska få det bra.
jag älskar dig så enormt mycket mormor, du är underbar!
kommer alltid att bära namnet du gav mig med stolthet.